Om några veckor...

Jag är nervös. Nervös över saker som jag inte kan styra eller ha konstroll över själv. Det får mig att bli väldigt virrig och lite frånvarande i vissa saker, saker som egentligen skulle gått före allt annat, alltid. Kan inte riktigt koncentrera mig förrän jag vet vad som kommer hända med mig tio månader framöver. Ibland kommer dessa tankar och känslor som får mig att tvivla och undra varför jag har gett mig in på något sådant här, lämna alla de jag älskar, alla mina vänner, mitt liv för ett år i ett helt främmande land, ingen jag känner, ett annat språk, en annan kultur och ett annat sätt att leva. Varför gör just jag det här?
funderade över det nu under kvällen och kom fram till några anledningar. Jag är en tjej som vill någonting, jag vill lära mig saker som jag inte vet, jag vill upptäcka nya saker som jag inte sett tidigare, jag vill utvecklas och lära mig saker om mig själv som jag inte skulle göra om jag inte åkte. Jag vill våga stå på egna ben, växa och sköta mig själv som jag inte hade gjort på samma sätt som om jag inte hade åkt. Därför gör jag det.
Jag vill bevisa för mig själv och för andra att man klarar det mesta om man bara vill. Och jag vill, mer än någonsin. Ibland kommer det bara saker i vägen som gör att man börjar tvivla och börjar bli otrolig. Men då gäller det att tänka på vilka fantastiska föräldrar jag har som låter mig åka på en sådan här grej, som ger mig möjligheten till detta otroliga äventyr som så få får uppleva. Jag är evigt tacksam att jag får möjligheten att åka över till USA i ett år, plugga på high school och uppleva den skolanda som inte existerar på samma sätt här i lilla landet lagom, Sverige. Jag får uppleva händelser som kommer få mig att tänka om, tänka till, stå upp för mig själv, för den jag är och mina åsikter, få mig att skratta, gråta, älska, hata, fast nya saker. Få mig att förstå varför vissa saker är som dom är. Det är därför jag gör detta. Jag lämnar mitt underbara liv, åker helt naken från Landvetter med en flygbiljett, en resväska och huvudet inställt på ett mål: USA! Jag är redo för mitt bästa år någonsin, året jag ska spendera i USA i en värdfamilj, själv!
Usa, here I come!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0