Jossan

Men nej, inte här borta i USA! Sedan jag kom hit så har jag hela tiden betraktats som ett barn som har noll koll och inte kan ta ansvar över huvud taget. Jag vet, jag blev tillsagd av Explorius (min organisation) om hur strikta det är här och att man ofta blir behandlad som yngre än man är borta i USA. Men att det skulle vara så här illa? Jag vet inte om det är min värdfamilj som har stora problem med att "let go" eller om jag har för högra krav, men så som det är nu is killing me right now!

Lana och jag har så många gånger försökt planera helger och kvällar som vi är lediga på från bakset matcher, familjeaktiviteter (vilket är väldigt få för att tillägga) och annat, men nästan varje gång blir det ett nej.

Vi får inte göra någonting, vi får inte hänga med vilka kompisar vi vill. Och den här attityden som heter Negativ hatar jag. Jag har inga problem med att ta ett nej, varken i Sverige eller här, men till skillnad från Sverige där jag kan argumentera och ifrågasätta mina föräldrars beslut existerar inte här. Det går inte att ifrågasätta eller fråga varför... man får bara svaret "nej, men det är bara så" tillbaka! What a heck is that?

Åh, det kanske inte låter så frustrerande som jag tycker att det är. Men när man bor i en stad med 253 invånare utan tillgång till buss eller något lokalt transportmedel och är beroende av allt och alla med bil och tid så suger livet här. Det finns inte en sak man kan göra är, eller jo, en sak: hänga med kompisar... men eftersom vi får NEJ hela tiden så blir livet ganska långtråkigt = Kolla på film i källaren med Lana varje jävla kväll/helg. Visst, det är inget fel på Lana och hon är jätte kul, men lite varierat hade ju inte skadat ett dugg!

En annan sak som jag vill prata om är det här med att bo i en liten stad... det finns en sak som stör mig så mycket att jag vill slå någon rakt i nyllet, jävligt hårt! All gossip and rumors!

Lana och jag är "cirkusen" i staden, som alla pratar om hela tiden... vad vi än gör (även hemma hos värdfamiljen en vanlig veckokväll) pratar alla om dagen efter. De pratar och pratar, förstorar och förstorar! Jag trodde bara att allt detta existerade i "High school filmer" men nej, det är äkta. Folk älskar att prata och skvallra! Jag hatar det och tycker det är riktigt synd om folket som bor här som inte har ett liv eller något att prata om. Allt som händer utanför "Swanville bubblan" är ointressant - såsom nyheter om andra länder och liknande. De bryr sig inte och tror att det vet så jävla mycket om allt och alla - fast de egentligen inte har en aning om vart Tyskland ligger i för världsdel, vad deras vice president heter, vad Kinas huvudstad heter, om Europa är ett land eller en världsdel, hur ett pass ser ut!

Har man ingen aning, så håller man käften är ett riktigt bra uttryck som jag tycker att människorna här ska rätta sig efter. Såg till exempel en söt kille idag, men så fort han öppnade munnen så sjunk han lågt, under gränsen för vad man kan ta. USCH vad irriterad jag blir när jag till och med skriver ner det här!

Ska skype:a med mamma nu! god natt!