Jossan

Nu har alla lämnat vår lägenhet och allt är tyst och tomt. Inga fler kusinansikten på tio månader. Känns piss kan jag här med meddela. Jag har nog världens bästa kusiner trots allt, de är helt enkelt bäst!

Ja, vad händer i helgen då? Min sista helg i Sverige innan det bär iväg till staterna.

I morgon är det tvättning som gäller. Pappa har bokar tid i tvättstugan flera timmar så vi ska hinna tvätta ALLA mina kläder, så jag kan packa ner rena och fina kläder i resväskan på söndag.

I morgon kväll ska jag till Stenungsund (?) på kräftskiva med Beijer. Undra hur det kommer gå? Kommer det spåra med alla härligt människor på ett och samma ställe? Hmm... JA, det kommer det!

Söndag kommer bestå av att packa, kontroller packningen, packa lite till, komplettera packningen, leta efter något som glömts packas i, samla ihop allt som ska visas upp i tullar, alla papper, mitt pass och växla pengar. Självklart säga hej då till alla!

Och på måndag åker jag. DÅ FUCKING ÅKER JAG IVÄG! SJUKLIGT SJUKT!

Det här med presenter till värdfamiljen tycker jag var en riktigt svår sak. Jag har svårt för att veta vad andra människor tycker om och vill ha. Kan ju inte direkt fråga dom?

Men med lite rådgivning med mamma kom vi fram till detta!

Till Jade, 7:åringen som är min värdsyster blev det ett jätte fint, gulligt armband med rosa stenar på från SNÖ Of Sweden. Det blev också boken "The wonderful adventures of Nils Holgersson" på engelska, såklart, så hon förstår vad den handlar om. Hon kommer också att få svenskt godis och en tjugokronors sedel med Selma Lagerlöv på.

Till David, min värdpappa blev det två Snowbolls från Kosta Boda!

En liten del av min packningslista!

Nu har jag och mamma övat lite grann inför USA. Har lärt mamma skype så nu är jag klar för avresa =)

Till er som vill lägga till mig på Skype: Mitt användarnamn är, josefinsunnergren

Vem som helst får lägga till, ställa frågor om USA och allt annat. So go for it!

Den 7:e september går det sista planet till USA med utbytesstudenter på. Alltså, om lite drygt 20 dagar lämnar jag Sverige för 10 månader i ett land som jag inte har någon aning om var jag ska, hos vem jag ska bo hos eller hur det kommer bli. Jag kan inte annat än att säga: Fan vad nervös jag är!

Eftersom jag har jobbat hela sommaren sedan sommarlovet började har jag helt haft andra tankar än att jag ska åka. Men under en sådan här dag som idag, då jag har varit hemma för att vila efter operationen igår, så har jag haft all tid i världen att tänka på just det här. Och det gör mig nervös.

Ringde en tjej på Explorius igår och frågade om de inte hade någon information, enda svaret jag får tillbaka är: Ha lite is i magen så kommer det snart ett svar...

Jaja, det är väl bara att vänta. Men ont gör det att inte veta var man ska. Läser en del bloggar, och vissa har varit i USA hos sina familjer i över en månad. Lite sjukt att jag är kvar i Sverige och har ingen aning om när eller var jag ska åka.

Nej, nu blir det lite choklad framför tv:n innan jag går och lägger mig!
Puss

Ska tillbaka till vårdcentralen på måndag, då för att ta ett test mot BCG ocg vaccination mot Hepatit B!
Nu har vi (jag och pappa) ägnat hela eftermiddagen åt att kopiera passet, ta fram foton som vi ska göra ett kollage med, suttit och klistrat på dom, svarat på frågor och fyllt i frågeformulär. Det krävs enormt mycket, mer än vad man tror när man ska åka som utbytesstudent. Men det är klart, man vill ju komma till en sådan bra värdfamilj som möjligt med så bra förutsättningar som möjligt som passar mig, ska ju vara där i 10 månader.


Så ser det ut på vårat köksbord just nu...

Här håller jag på med kollaget, försöker passa in alla bilder. Ska även skriva under varje vad som händer och vilka som är med på bilderna lite senare ikväll, efter middagen!

Äntligen fick jag svar efter att ha väntat en vecka efter intervjun, jag kom med!! Nu är det bestämt, jag ska få åka som utbytesstudent. Åh, jag är så glad!!

Det kom ett brev....